Det hÀr Àr en debattartikel. à sikterna som framförs Àr skribentens egna.
I nÄgra repliker har SJ:s fjÀrrtÄg X2000 debatterats i Ny Teknik.
Projektet har varit ett industripolitiskt prestigeprojekt dÀr hela eller delar av tÄget har körts runt i bÄde Europa, Nordamerika, Asien och Australien i hopp om bestÀllningar. NÄgra utlÀndska bestÀllningar kom dock aldrig, förutom för ett tÄgsÀtt till Kina. Detta tÄg lÀmnades senare tillbaka.
Vid lanseringen var det uppenbart att X2000-konceptet hade flera allvarliga nackdelar. Vagnarnas smala ingÄngar, med en halvmeters nivÄskillnad mellan vagngolv och plattform, gjorde det omöjligt för rörelsehindrade resenÀrer att komma ombord. Under 1986, i samband med bestÀllningen, lovade direktören för SJ persontrafikavdelning att biljettpriserna endast skulle öka med 10 procent [3.B] men senare ökade priserna i stÀllet dramatiskt, till stor del för att tÀcka kostnaderna för de extremt dyra vagnarna. Det som hade kunnat bli ett folktÄg resulterade i stÀllet i att jÀrnvÀgen tappade marknadsandelar [4].
En sedan lÀnge oklar frÄga Àr vilken sÄ kallad överhastighet i kurvorna som X2000 Àr avsett för. NÄgot förvÄnande sÄ visade SJ:s regelverk [5] frÄn 1987 att den teoretiska hastighetsskillnaden mellan icke lutningsbara tÄg (kategori B) och lutningsbara X2000 (kategori S) endast lÄg kring 15 procent. à r 2017 sÀnktes dock denna hastighetsskillnad till endast 9 procent. Idén med lutningsbara fjÀrrtÄg hade dÀrmed gÄtt förlorad.
En ny generation kostnadseffektiva fjÀrrtÄg, baserade pÄ Siemens Vectron- lokomotiv brÄdskar för stambanorna.
Evert Andersson har vid tvĂ„ tillfĂ€llen fĂ„tt frĂ„gan av mig var siffran 40 procent kommer ifrĂ„n. Vid det första tillfĂ€llet (11 nov) blev svaret âoavsett vad skribenten pĂ„stĂ„r, sĂ„ konstruerades X2000 för att kunna köra upp till 40 procent snabbare i kurvorna âŠâ vilket knappast bidrog till att skapa klarhet.
DĂ„ jag specificerade âminâ siffra pĂ„ 15 procent i min replik den 20 nov (baserad pĂ„ det statliga regelverket frĂ„n 1987) sĂ„ kommenterade Andersson den 28 november med den mer svepande formuleringen âX2000 höjde hastigheten i den vanligaste kurvorna frĂ„n 130 km/h till 180 km/hâŠâ.
Vad en âvanligâ kurva Ă€r för nĂ„got gick Andersson aldrig in pĂ„, Ă€n mindre kĂ€llan. Inte heller den hĂ€r gĂ„ngen lyckades Andersson förklara siffran 40 procent.
Ytterligare nĂ„got som talade emot att anvĂ€nda standardiserade fjĂ€rrtĂ„g Ă€r att sĂ„dana, enligt Andersson, inte skulle ha funnits. NĂ€r â⊠X2000 bestĂ€lldes [sĂ„] fanns inga lokdragna tĂ„g för 230 km/h âŠâ.
Den vÀsttyska statsjÀrnvÀgen (DB) hade dock redan 1975 konventionella snabbtÄgsfordon för 250 km/h pÄ spÄret [1]. Fyra Är senare pÄbörjades leveranserna av en loktyp (typ 120.0) för 280 km/h. Denna loktyp blev senare basen för Siemens succé med sina lok Eurosprinter, Taurus och Vectron med tusentals sÄlda.
Ytterligare ett direkt felaktigt pĂ„stĂ„ende av Andersson var âett lok med nĂ€stan 22 tons axellast som kör i 200-230 km/h var pĂ„ 1980-talet helt uteslutetâ.
Svenska Asea i VÀsterÄs hade dock, tillsammans med amerikanska General Motors, under december 1979 pÄbörjat leveranserna av ett större antal snabbtÄgslokomotiv av typen AEM-7 till Amtrak, ett lokomotiv med topphastigheten 201 km/h (125 mph) och med axellasten 22,8 ton.
Att dagens fjĂ€rrtĂ„g generellt Ă€r bĂ„de dyra och tunga Ă€r nĂ„got som internationell fackpress sedan decennier Ă€r vĂ€l medveten om. Ă terkommande jĂ€mförelsetal Ă€r âkg per sĂ€teâ och âinvestering per sĂ€teâ.
Andersson lanserade dock ett alternativt berĂ€kningssĂ€tt som skulle ââŠmotsvara avskrivningarna pĂ„ /âŠ/ tĂ„getâ. Andersson nĂ€mner kostnaden â72 öre per sittplats och milâ (en extremt lĂ„g siffra) vilket skulle motsvara 33 kr (av biljettens pris pĂ„ 1 395 kr för strĂ€ckan Göteborg- Stockholmâ, det vill sĂ€ga cirka 2 procent).
Inom flyget uppgĂ„r denna siffra i stĂ€llet till cirka 20â25 procent av totalkostnaden (per flygtimme rĂ€knat).
Vad gÀller Anderssons hÀnvisning till den österrikiska Railjet-vagnen, sÄ har jag aldrig föresprÄkat denna vagntyp.
Vad som borde göras
Om statens ambition Àr att kraftigt öka persontrafiken pÄ jÀrnvÀgen behövs fler, billigare och bekvÀmare sÀten. Den lÀmpligaste lösningen dÄ Àr en ny generation fjÀrrtÄg av standardtyp, med komfortvagnar. UtifrÄn en vedertagen berÀkningsmodell behöver sÄvÀl tomvikten som investeringskostnaden per sÀte sÀnkas drastiskt, frÄn dagens X2000 med 1,2 ton respektive 600 tkr till framtida 630 kg respektive 257 tkr [6], det vill sÀga en inledande halvering.
Ăven handikappanpassningen av fjĂ€rrtĂ„gsvagnar Ă€r en central frĂ„ga. Under 1993 antog FN:s generalförsamling âFN:s standardregler om delaktighet och jĂ€mlikhet för personer med funktionsnedsĂ€ttningâ. I kapitel 4.3.3, artikel 9 tillgĂ€nglighet, nĂ€mns bland annat att staten âskall /âŠ/ vidta Ă€ndamĂ„lsenliga Ă„tgĂ€rder för att sĂ€kerstĂ€lla att personer med funktionsnedsĂ€ttning fĂ„r tillgĂ„ng pĂ„ samma villkor som andra /âŠ/ till transporterâ.
I dag Àr SJ:s fjÀrrtÄgssystem, inklusive det kommande fjÀrrtÄget 2026, ur tillgÀnglighetssynpunkt ett katastrofomrÄde. Det bryter mot de överenskommelser som staten har ingÄtt med FN.
Intressant Ă€r att den norska och danska statsjĂ€rnvĂ€gen för flera Ă„r sedan började att gĂ„ över till fjĂ€rrtĂ„g med vagngolv och plattform i samma nivĂ„, nĂ„got som Ă€gde rum för mer Ă€n 50 Ă„r sedan i Japan (Shinkansen) och i nordostkorridoren mellan Boston och Washington DC (USA). En liknande utveckling Ă€r pĂ„ gĂ„ng Ă€ven i Tyskland (ICE L). Ăven Arlanda Express och tidigare MTR Express har samma system. Samtliga system Ă€r konstruerade för minst 200 km/h.
Ett första steg vore att omgÄende anpassa konstruktionen hos X2000, samt det kommande SJ-fjÀrrtÄget, till FN:s intentioner. Den svenska staten, Àgaren av SJ, har ju skrivit under en bindande överenskommelse om tillgÀnglighet, dÀr Àven jÀrnvÀgen ingÄr.
En ny generation kostnadseffektiva fjÀrrtÄg, baserade pÄ Siemens Vectron- lokomotiv (över 2 500 sÄlda [7]), brÄdskar för stambanorna.
Tomas Larsson, fd planeringsingenjör vid Statens jÀrnvÀgar
KÀllförteckning
[1] lok 103.118 samt personvagnarna Apmz 122.2 (individerna 085 o 086), MD 52- boggier
[2] enligt tidtabell âEuropean rail timetableâ Thomas Cook, sommarutgĂ„va 2009, sid 350
[3] avlÀst 30 nov för avgÄng kl 16:24, SJ-hemsida tidtabell
[3.B] âNödvĂ€ndigt för att överlevaâ, SJ-Nytt, sid 3
[4] SCB, marknadsandel i procent, 1990- 1997
[5] SJF hb 1987 nov
[6] 65 sÀten per vagn => 520 pass tÄg, enhetsklass o ingen restaurangvagn, 8-vagnstÄg, multipelkopplade till 16 vagnar vid högtrafik, tomvikt 30 x 8 + 88 = 328 ton, 6,4 MW, bruttovikt å 80 kg/pass => 370 t. Investeringskostnad: 8 x 12 + 0,75 x 50 = 134 mkr, Specifik effekt 17,3 kW/t
[7] âSBB Cargo International commissions SĂŒdLeasing to order an additional 20 Vectron locomotives with XLoad from Siemens Mobilityâ, Siemens juli 2024